Kanser di Kueru
Kanser di kueru ta un dje formanan mas komun di kanser, prinsipalmente bou di hendenan blanku. I un dje kousanan prinsipal pa kanser di kueru ta “overexposure” na lus di solo. Den un pais manera Merka, anualmente un 800.000 persona ta desaroyá kanser di kueru.
Afortunadamente kanser di kueru por ser kurá si esaki ser detektá na tempu.
Pa motibu ku bo kueru ta e órgano mas visibel di bo kurpa, tur hende mester tuma nan tempu pa siña kon pa detektá kanser di kueru serka nan mes i tambe pa nan sernan kerí.
FAKTORNAN DI RIESGO
E kousa prinsipal (i úniko) pa tur sorto di kanser di kueru ta sobre-eksposishon na lus di solo. Tantu eksposishon króniko pa término largu komo eksposishon intenso okashonal (spesialmente dor di kimá di solo i blar) ta ser konsiderá komo faktornan di riesgo. Mesun importante ta e tipo di kueru ku bo a heredá. Un historial di kanser di kueru den famia ta nifiká ku bo tin un riesgo mas grandi. Hendenan ku kueru fini, blanku, kabei kòrá ta na riesgo pa desaroyá kanser di kueru. Otro faktornan di riesgo ku por pone bo na riesgo ta enserá: eksposishon regular na rayonan-x médiko i industrial, sikatris hañá dor di malesa òf kemadura.
Prevenshon ta algu relativamente fásil, ta un kuestion di duna protekshon na bo kueru kontra kousanan konosí. Teniendo kuenta ku solo i su rayonan ultraviolèt ta e kousa prinsipal, e método preventivo mas efektivo ta di evitá òf blòkia e rayonan mas tantu ku ta posibel.
FORMANAN DI KANSER DI KUERU
“Basal cell carcinoma” (BCC)
Esaki ta e forma mas komun di kanser di kueru. E ta aparesé manera un pèshi grandi riba e kueru ku a ser eksponé na rayo di solo. Bo por hañ’é na kabes, nèk, lomba èts. Den prinsipio e ta plat, aunke e por ekstendé i hasi daño bou di kueru.
“Squamous cell carcinoma” (SCC)
E tipo aki tambe ta aparesé manera un pèshi, pero mas grandi, kòrá, ku kaska. E por ser hañá na orea, den kara, na boka. E ta mas peligroso i por plama. Pa 95% e por ser kurá.
“Malignant Melanoma”
Esaki ta e forma mas peligroso di kanser di kueru, pa motibu ku hopi biaha e ta plama. Pero semper e ta kurabel den fase tempran. E ta un forma di kanser di kueru ku por aparesé diripiente sin atvertensha. Sobre-eksposishon na solo ta e kousa prinsipal.
Maske kanser di kueru ta mas komun bou di hendenan blanku, e por aparesé serka hendenan di koló tambe. E por desaroyá prinsipalmente na brasa, man, bou di uña i den boka.
TRATAMENTU
Si un chekeo ta mustra ku un aria di bo kueru ta kanseroso, tin diferente tipo di tratamentu òf siruhia ku ta efektivo. Naturalmente komo pashènt lo bo ke sa: 1. Kiko ta e grado di kura bou di e diferente proseduranan? 2. Kiko mi por spera respekto e resultado kosmétiko, tempu di rekuperashon i otro aspektonan?
Pero e mihó tratamentu ta algu individual. E tratamentunan pa BCC i SCC mediante siruhia ta inkluí “electrodesication” i curettage (raspa), kòrta e kanser òf siruhia mikrográfiko.
Tratamentu sirúrgiko di MM si ta enserá mayoria biaha kòrtamentu di e parti kanseroso direktamente. Ta eksistí tratamentunan no-kirúrgiko i nan ta yuda den sierto kasonan. Esakinan ta inkluí radiashon (prinsipalmente pa BCC i SCC) i tambe algun tratamentu eksperimental ku bo dòkter lo diskutí ku bo.
Afortunadamente, mayoria di kanser di kueru ta relativamente fásil pa ser detektá i mayoria por ser kurá, asta “malignant melanoma” si e ser detektá tempran.
Dermatólogonan ta rekomendá ku un manera masha bon pa prevení kanser di kueru ta dor di hasi saminashon regularmente. Konosé bo kueru mihó. Sea alerta si bo nota kambio den e kantidat i tamaño i tambe e koló dje arianan pigmentá. Si bo nota kualke kambio, bai serka bo dermatólogo.